Tidigt på morgonen innan staden vaknar finns haren där
mellan vägar och bostadsområden. Tillsynes oplanerat rör den sig fram över de grönområden som vi har lämnat kvar. Haren ett litet obetydligt djur ofta föraktat för sin svaghet, förenar inom sig något av vår egen strävan att smälta samman natur och kultur.
Liksom människan är haren ett djur starkt präglat av sin kollektiva tillhörighet, och har som vi en märklig förmåga att överleva i de mest skiftande miljöer.
Petter 1999