Ordet
I begynnelsen fanns ordet, står det att läsa i Johannesevangeliet inledning. Med ordet kommer makten att benämna och genom benämnandet blir någonting till. Ja, så blir allt till, om vi skall tro Johannes, eftersom ”ordet var gud.”
Relationen mellan ord, tanke och handling – eller för den delen ord och verklighet, är en lång och komplicerad diskussion som, för oss som arbetar med ordet, lätt slutar i vår favör. För vad kan finnas utanför det sagda? Det som benämns blir till. Hur skall vi annars kunna resonera om saken? Eller som Jaques Derrida formulerade det för 50 år sedan: det finns ingenting utanför texten. (Se Begreppen)
Ändå vilar det något otillfredsställande över denna slutsats. Kanske är det något om det begripliga som skaver? Petter Hellsings konstnärskap tycks peka åt det hållet. För om ord låter oss begripa och om tanken leder till handling, vad är det då att be-gripa och vad är en hand-ling? Tycks ändå inte dessa ord leda tanken bortom ordet, mot ett agerande där just handen som griper har övertaget? (Se Handen)
Under en längre tid har Petter Hellsing försökt att flytta frågan om det konstnärliga skapandet bort från den tankemässiga sfären och mot den kroppsliga. Det betyder inte att han byter från det ena till det andra, tanke och begripa hör trots allt ihop. Men som Hellsing visar är hierarkin dem emellan inte alldeles självklar. Vi påminns om att text och textil har samma rot. |